g och att arvet därmed endast ska utgöra en lott som anses härröra frÃ¥n96A. Agell, Den nya arvsrätten, SvJT 1990 s.32. G. Walin, Supplement till ÃB, 1988, s.80 not 3. A.Eriksson,NÃ¥gra problem, SvJT 1989 s.327.97Eriksson, NÃ¥gra problem med anknytning till, s. 326, samt Eriksson, NÃ¥gra ytterligare synpunkter pÃ¥ tillämpningsfrÃ¥gor, s.273.31den ena maken. Till stöd för denna uppfattning Ã¥beropas att lagtexten talar, inte om arvingar, utanom arvsberättigade samt departementschefens uttalande i förarbetena. 98Göran lind menar att effekten av en sÃ¥dan tolkning blir att den först avlidne makens arvingar i andraparentelen (dvs. föräldrar, syskon och syskons avkomlingar) ges företräde framför Allmänna arvsfonden medan arvingar i första parentelen, det vill säga särkullbarn, inte blir arvsberättigade förefonden i de fall de redan tagit del av arvet vid den först avlidne makens död99.Erikssons tolkning har även framkommit i praxis. I NJA 1993 s. 145. Nekades den först avlidnassysterdotter rätt enligt 3:8 ÃB med anledning av mellan makarna upprättat testamente som förordnatatt den som överlevde den andra skulle med full äganderätt erhÃ¥lla all den avlidnes kvarlÃ¥tenskap.HD fann att de pÃ¥ grund av testamentet inte var berättigade till efterarv efter den först avlidne makenenligt 3:2 ÃB och att de därför inte heller med stöd av 3:8 ÃB kunde Ã¥beropa nÃ¥gon rätt till kvarlÃ¥tenskapen efter den sist avlidne maken.100Som framgÃ¥tt ovan av kap. 3.6 medför formuleringen full äganderätt att rätten till efterarv förtestators släktingar utesluts för de fall förordnande om sekundosuccession inte införts.En konsekvens av kravet pÃ¥ en konkret rätt till efterarv är att arvingar till den först avlidne makensom vid dennes död fÃ¥tt ut sitt arv, inte heller har rätt att ärva den efterlevande maken dÃ¥ de intelängre är dödsbodelägare vid den efterlevandes död.101Ytterligare ett rättsfall som f

t är ostridigt att efterlevande hustrun innehaft egendom efter den först avlidna maken med fri förfoganderättKäromÃ¥let ogillas.6.3. HovrättenHovrätten bedömde det vara ostridigt att svarandena är dödsbodelägare i dödsboet efter efterlevande hustrun, i och med sin rätt till sekundosuccession i sin egenskap av barnbarn till denförst avlidne maken.De bedömde att frÃ¥gorna i mÃ¥let dels var angÃ¥ende hur svarandenas andel i boet skulle beräknas,dels vilken rättslig grund svarandena hade för efterarvet och om denna berättigar till efterarvmed stöd av 3:8 ÃB.Hovrätten bedömde till skillnad frÃ¥n tingsrätten att bevisningen entydigt talat för att särkullsonen fÃ¥tt ut sin laglott vid sin faders död. Efterlevande hustrun hade med stöd av testamenteterhÃ¥llit resterande del av arvet med fri förfoganderätt.Bestämmelsen i 3 kap. 8 ÃB förutsätter enligt gällande rätt en konkret efterarvsrätt enligt3 kap. ÃB (jfr rättsfallen NJA 2005 s. 400 och NJA 1993 s. 145).Hovrätten fann inte att arvsavstÃ¥ende enligt 3:9 ÃB ägt rum. Efterarvsrätten har istället haft singrund i de testamentariska förordnande upprättat mellan makarna, Varom Svarandena haft rättatt träda in som sekundosuccessorer i enlighet med 11:6 ÃB. Under sÃ¥dana förhÃ¥llanden bedömdes bestämmelsen i 3:8 ÃB inte tillämplig.Sammanfattningsvis har svarandena rätt till testamentariskt efterarv efter sin farfar till den delsom överstiger laglotten. Svarandena kan dock inte anses vara arvsberättigade enligt 3:8 ÃB.43Allmänna arvsfonden tillskiftades därmed 2/3 av dödsboets behÃ¥llning samt att var och en avsvarandena 1/9 av dödsboets behÃ¥llning.Svarandena överklagade hovrättens dom6.4. Högsta domstolenHD (justitierÃ¥den Gudmund Toijer, Ann-Christine Lindeblad, Göran Lambertz, Dag Mattssonoch Stefan Johansson, referent) meddelade domen den 1 juni 2016.Högsta domstolens (HD) prövning gäller frÃ¥ga om klagandena (tidigare svarandena) med stöda

amente.Syftet med bestämmelsen är, enligt förarbetena, att ge efterlevande släkting pÃ¥ nÃ¥gon av makarnas sida företräde framför allmänna arvsfonden för att minska osäkerheten kring arvsutfallet,dÃ¥ släktingars rätt i annat fall vore helt beroende av i vilken ordning makarna avlidit.125Ordalydelsen i regleringen omfattar även den situationen att efterarvsrätt föreskrivits genomtestamente.HD menar att det med beaktande av det ovan angiva vore ett orimligt utfall att regleringen i 3:8ÃB skulle falla bort med anledning av testamente som anger samma sak som den legala arvsordningen.Vidare pÃ¥pekas att det av 12:1 ÃB framgÃ¥r att 3:8 ÃB även blir giltig vid inbördes testamentesom förordnar om sekundosuccession.125Se prop. 1986/87:1 s. 96 f.44I och med detta ska 3:8 ÃB tolkas sÃ¥ att den blir giltig även dÃ¥ rätt till efterarv för den som ärarvsberättigad föreskrivs i testamente om testamentet inte utesluter en tillämpning av bestämmelsen(jfr NJA 1993 s. 145).Klagandena anses därmed arvsberättigade efter först avlidna.Hovrättens dom ändras och Allmänna arvsfondens talan avslÃ¥s.6.5. SammanfattningSom visats i kapitel 6 har bestämmelsen i 3:8 visat sig vara minst sagt svÃ¥rtillämpad även idag.De meningsskiljaktigheter som uppkommit pÃ¥ vägen fördunklar vÃ¥r förstÃ¥else av paragrafenoch leder till att misstag vid dess tillämpning.I NJA 2016 s.442 har sÃ¥väl tingsrätt som hovrätt försummat att använda tolkningsparagrafen i12:1 ÃB av vilken tydligt kan utläsas att 3:8 ÃB ska bli tillämplig även för de fall där sekundosuccessionen baseras pÃ¥ ett testamentariskt förordnande.Tingsrätten följer likt tidigare praxis den av Eriksson föreslagna tolkningsmodellen och utrederdärmed om konkret rätt till efterarv föreligger och diskuterar därmed om särkullsonen fÃ¥tt utsin laglott eller inte. Detta diskuteras trots det faktum att testamentet inte uteslutit särkullsonensrätt till hela sin arvslott utan end

arvsskiftet kommer att ske pÃ¥, för att pÃ¥ sÃ¥ sätt göra den oberoende av ordningen i vilken makarnaavlider. En sÃ¥dan uppfattning tycks i min mening inte vara helt missvisande, dÃ¥ en ökad förutsebarhet och enkel tillämpning av paragrafen är eftersträvansvärt, men den riskerar dock att blien inkörsport för att Ã¥terigen berättiga kusiner/tredje parentelen till arv.Med anledning av förarbetsuttalandena har dock även Gösta Walin uttryckt förstÃ¥else för attendast de tvÃ¥ första parentelen kan anses arvsberättigade enligt gällande rätt.1297.1.4.Konkret rätt till efterarvI uppsatsen har det presenterats tre olika inställningar till denna frÃ¥ga. Den första företräds avAnders Eriksson som likt departementschefens uttalande i förarbetena menar att ett konkretkrav pÃ¥ efterarv bör ställas för att kunna bli arvsberättigad enligt 3:8 ÃB. Walin och Lind är avden motsatta uppfattningen, medan Agell intar en form av mellanställning.Av rättsfallen NJA 1993 s. 145, 2005 s. 400 samt senaste 2016 s.442 kan det utläsas att konkreträtt till efterarv tycks krävas för att kunna bli arvsberättigad enligt 3:8 ÃB. Högsta domstolenhar i samtliga av dessa fall fört ett resonemang i enlighet med Erikssons tolkning samt de avdepartementschefens förda uttalande i förarbetena till regleringen.Av bland annat Brattström Singer samt den skiljaktiga meningen i NJA 2005 s.400 presenteras den problematiken att detta inte blir förenligt med lagrummets syfte, att utesluta Allmänna129Walin, NÃ¥gra SpörsmÃ¥l, SvJT 1989 s.717.50arvsfonden för de fall släktingar pÃ¥ nÃ¥gon av makarnas sida Ã¥terstÃ¥r.130 För att fullt ut uppfylladetta syfte krävs att ett sÃ¥dant strikt krav slopas, för att pÃ¥ sÃ¥ sätt fullt ut ge rätt till den förstavlidnes släkt. Ett sÃ¥dant resonemang kan ocksÃ¥ tyckas mer förenligt med den legala arvsordningen och principen om succesio ordinum. Genom en mindre restriktiv tolkning förhindrasäven en särbehan

i praxis eller att privatpersonen ska ordna med egna lösningar allt eftersom problemuppkommer.Mitt ställningstagande följer det av Lind och Walin föreslagna tolkningsalternativen, men jaganser att även andra alternativ vore tänkbara sÃ¥ till vida att lagstiftaren svarar pÃ¥ de olika frÃ¥gorna som uppkommer kring paragrafens tolkning och tillämpningen och motiverar dessa svarpÃ¥ ett sätt som underlättar rättstillämpningen.568. Källförteckning8.1.Offentligt tryck8.1.1.Propositioner-Prop. 1920:15-Prop. 1928:17-Prop. 1969:124-Prop. 1986/87:1-Prop. 1987/88:61-Prop. 1993/94:124-Prop. 2016/17:18.1.2.Statens offentliga utredningar-SOU 1925:43-SOU1981:85-SOU 1992:120-SOU 1998:1108.2. Rättspraxis8.2.1.-HovrättenHovrätten för Västra Sveriges dom 2014-12-22 i MÃ¥l nr T 3658-14578.2.2.Högsta domstolen-NJA II 1921 s. 275-NJA 1950 s. 483.-NJA 1950 s.488-NJA 1963 s. 11-NJA 1993 C 64.-NJA 1993 s. 145-NJA 1995 s.303,-NJA 2005 s.309-NJA 2005 s.400-NJA 2011 s.957-NJA 2013 s.736-NJA 2016 s.4428.3. Litteratur och artiklar8.3.1.-Svensk litteratur och artiklarAgell Anders, Bör kusiner fÃ¥ ärva, s.9-25, Familjerättsliga studier, Vänbok till ÃkeSaldeen, (2003) Iustus förlag, Uppsala-Agell Anders, Den nya arvsrätten och metoden för dess tolkning, SvJT 1990 s.1-Agell Anders, Testamentsrätt, en lärobok om rättshandling för dödsfalls skull, 3uppl(2003) Iustus förlag, Uppsala-Brattström Margareta Singer Anna, Rätt arv, 4e upp. (2015) Iustus förlag, Uppsala58-Boström Viola, Tolkning av testamente, (2003) UmeÃ¥ Universitet-Eriksson Anders, Arv och testamente (2008) Thomson Förlag AB, Stockholm-Eriksson Anders, NÃ¥gra frÃ¥gor med anknytning till ärvdabalkens regler om efterarv, s.63-81,Familjerättsliga studier, Vänbok till Ãke Saldeen, (2003) Iustus förlag, Uppsala-Eriksson Anders, NÃ¥gra problem med anknytn